Vilsen i ett känslohav

Det här är inte lätt må jag säga. Exakt en vecka kvar, på minuten. Jag är ledsen, går omkring med en olustig känsla i magen. Det känns tungt. Och mörkt fast solen skiner varje dag. Blir man klumpig när man är nedstämd? I dag har jag både ramlat ner från en stol och vält med cykeln 2 gånger. Verkar som jag är tankspridd och inte är närvarande i det jag gör. Nu är jag mör i hela kroppen, från dagens klumpigheter men också från min vandring som jag kom tillbaka från igår.
Var ute och hikade i 2 dagar. Ensam! Spenderade först 4th of july vid en sjö i östra Washington. En väns syster arbetar där över sommaren, så vi hälsade på henne. En riktig turistort var det och vi bodde i ett fint hus med utsikt över sjön. Ganska cool plats faktiskt, det är en jättelång sjö och den 3e djupaste sjön i nordamerika.
I lördags tog jag båten 3 timmar uppåt i sjön, som sträcker sig 50 miles (ca 80 km). Så började min vandring. Gick 3 mil på 2 dagar och campade vid sjön på natten emellan. Det var vackert, härligt och läskigt. När jag hoppade av båten sa en av de anställda att hon aldrig skulle ge sig ut på den hiken den här tiden på året, på grund av alla skallerormar. Ungarna är precis nykläckta nu i juli och vet blir tydligen lätt skrämda och släpper aldrig taget om de biter. Hjälp! Jag var livrädd när jag hoppade av båten. 3 andra hikare gick av på samma ställe som jag och erbjöd mig att gå med dem. Men trots att det frestade att säga ja så tackade jag nej, hade ju bestämt mig för att göra det här på egen hand. Så jag hikade snabbt iväg medans de arrangerade sin packning. Jag traskade på i 6 timmar och mötte de andra hikarna vid ett par tillfällen vilket kändes tryggt. Jag stampade och sjöng för att skrämma bort ormar och såg faktiskt bara en orm på hela dagen, och det var inte ens skallerorm. Vissa partier av stigen var riktigt läskiga, de var så igengrodda att jag inte kunde se mina fötter, och det var på ett sånt ställe jag såg ormen. När jag kom fram till min planerade campingplats på kvällen var jag helt slut, hela kroppen värkte. Mer av stampandet än av själva vandringen misstänker jag. Slog upp mitt tält, åt middag och hängde min mat i ett träd utanför björnatnas räckhåll. Natten gick bättre än jag trott, var inte speciellt rädd och sov bra. Nästa dag fortsatte turen och den dagen var bättre än den första. Dels var den delen av hiken mycket vackrare och roligare, men så kändes det också som att jag blev lugnare och mindre rädd ju längre jag var ute. Så tog jag båten tillbaka till Chelan, där jag startat min tur, och blev där upplockad av min vän David. Det var en häftig upplevelse som jag alltid kommer ha med mig och det var underbart att vara ensam i 2 dagar och bara tänka tänka tänka. Ett bra sätt att avsluta året här på tror jag.
Nu ska jag mest hänga runt i stan och bara umgås med vänner och ta farväl. Önskar så att det här året hade varat lite längre...

Lite ledsen och lite glad

Blandade kenslor nu, ojojoj. ycket jag borde uppdatera er pa, men jag borjar her och nu, med det mest aktuella. Sa farvel till mina elskade room mates idag. Sorgligt! Nu er det over, no more scandihouse.
Jag er i Portland med en massa venner. Ane och Andreas med 3 venner var ocksa her, men reste soderut i morse. Detvar sa sorgligt att sega adjo. Tararna rann och jag kunde inte sluta krama dem. Insag helt plotlsigt hur vel vi lert kenna varandra och hur bra vi haft det tillsammans, och framfor allt hur mycket jag tycker om dem. Mark reste i forra veckan och even det var sorgligt. Nu ses vi inte alla forren i Sverige, Danmark eller Norge. I en annan verld, under andra forhallanden. Tycker inte alls om definivitet. Det kommer aldrig att bli sa her igen. Den her tiden kommer aldrig tillbaka. Men jag vet, jag vet. Nya saker kommer, nya eventyr och upplevelser och even venner. Men trots att jag vet det har det kennts tungt idag.

Portland er urmysigt, maste tillbaka hit nan gang. Blir fler besok nesta gang jag bor i Seattle (for det blir nog en nesta gang). Aker tillbaka till Seattle i morgon och gor en del saker deromkring innan jag reser hem den 14e juli. Det blir nog en hike och en skidtur och sa heng med venner. Kenns tungt att det er mindre en 2 veckor kvar. Vet inte sekert hur jag kommer att ta det...

Har gjort massa skoj de senaste veckorna. Har njutit av varje sekund. Vi har hengt massa i tredgarden och haft manga trevliga tillstellningar med venner. Och sa var jag ute vid kusten ett par dagar. Vi var 4 tjejer som hyrde en stuga vid havet och bara at och drack och njot av livet ett par dagar. Avslutade med en natt i regnskogen och bad i varma kellor.
Var och sag Two Gallants for nan vecka sen ocksa. Helt underbart, de er sa bra.

Kan nog inte beretta mer nu. Vill umgas med vennerna her och njuta av varje sekund med dem. Snart ses vi. Puss pa er.

Märklig känsla

Sitter uppe, kan inte riktigt sova än. Borde vara trött med tanke på att jag bara sov 2 timmar i natt. Men huvudet är fortfarande igång.
Oj oj, nu är studierna avslutade. Konstigt. Är inte längre student vid University of Washington. Är inte längre student i Seattle. Är bara här och semestrar nu. Mycket märkligt. Blandade känslor. Lycka och sorg.
Promenerade runt på campus i förrigår och lyssnade på all musik jag lyssnat på under året. Nostalgi. Men det var vackert.

Känns bra att vara klar och känns bra att få komma hem. Samtidigt är det väldigt sorgligt att det hela är över och att den här tiden aldrig aldrig nånsin kommer att komma tillbaka. Aldrig, aldrig, aldrig. Måste sluta tänka i så absoluta termer.
Vi firade lite igår, och tog lite avsked. Sen körde jag en kompis till flygplatsen kl 6 i morse. Jag var Trött!

Och så, hör och häpna, jag har sålt bilen. Svisch, så var den borta. Hann inte blinka innan det hela var gjort. La ut annons ett par gånger den här veckan och den första som kom och tittade ville ha den. Hade ju egentligen bara tänkt se vilken respons jag fick, men när det hela var igång kändes det så mycket lättare att göra sig av med den. Det lockade att ha ett problem ur världen. Så jag sålde den. Var lite ångest efter att jag sagt ok. Hade ju tänkt att ha den ett par veckor till för att ha friheten att komma ut och komma runt och få uppleva saker. Men det får lösa sig på annat sätt.

Jaha, kanske dags att sova ändå, jag är ju faktiskt trött. Ser fram emot tiden som kommer nu. Ledighet och lättja. På tisdag åker vi ut 4 tjejer till Olympic Penninsula och njuter av naturen. Ska bli härligt, stannar ett par dagar.

GöttiNatti

Snart klar

Har precis skrivit tenta. Känner mig odödlig.
Har bara en tenta kvar nu, en trist en, så det blir inte mycet plugg till den. Så ska jag lämna in mitt portfolio i fotokursen, vilket är mycket mer motiverande.
Om 2 dagar är jag inte längre student vid UW. Märkligt. Vad ska det bli av mig när jag kommer hem? Kommer livet ta slut? Mycket tankar så här på slutet... Mest positiva tankar dock. Och njutning, njutning av varenda sekund. Tänk, kommer aldrig komma tillbaka till den här fasen i livet igen. Skrämmande tanke, fast ockå spännande. Tror att det viktigaste jag kommer att ha med mig härifrån är att äventyren inte tar slut. De fortsätter så länge jag håller dem igång...
Tänke komma hem och landa, och njuta av att vara nära alla er jag saknar så mycket här borta. Och när jag har landat tänker jag sätta igång och börja planera nästa resa och nästa utmaning.
Ok, nog med trams. Jag gör visst allt för att undvika sista dagens plugg. Men nu jävlar....

Sista lektionen i Amerikat avklarad

Oj, finns inget utrymme i mitt liv för bloggande märker jag. Hinner inte med.
Har haft min sista lektion härborta nu. Känns märkligt. Tänkte inte på det förrän nån i klassen nämnde det för mig. Har bara tentor och inlämningar kvar nu. 4 st allt som allt, puh! Har tyvärr ställt mig in på att det är över nu och tror inte jag kommer lära mig så mycket. Tar det därför ganska lugnt och gör bara det som måste göras.

Har 2 underbara veckor bakom mig. Var först på Sasquatch, en musikfestival i östra Washington. Det var super! Otroligt vacker plats, i en ravin med en flod som gick igenom. Och massa bra band spelade, Death Cab for Cutie, the National, Okkevil River, Mates of State, the Cure m.m m.m. Var superkul också. Vi lyckades smuggla in en och annan spritflaska förbi de rigida vakterna och låg på en gräsmatta framför scenen och tittade ut över det vackra landskapet och lyssnade på bra musik. Så var vi och klättrade också, det finns jättebra klättring i området. Var kul och utmanande. Så badade vi nakna i en flod en dag, kände oss så skitiga på grund av sol och damm och svett och annat härligt. Folk blev lite shockade när 4 nakna skandinaver hoppade ner i den iskalla floden.



Efter Sasquatch flög jag ner till Kalifornien och mötte Oskar, min vän från Linköping. Hade en jättefin vecka längs kusten. Tog Highway 1 och campade vid havet. Väldigt vackert. Provade att surfa en dag. Det var superkul men svårt som tusan. Blir säkert ett par till surfdagar innan jag åker hem. Var 2 dagar i San Francisco också. Gillar verkligen den staden, men känner att jag verkligen gjort den nu. Sista dagen fick vi båda panik och drog ut till havet igen. Bodde på ett litet motel vid havet, i ett fyrvaktarhus. Otroligt fint och avkopplande.


Nu har jag bokat hemresa också. 19e juli är datumet, men ärligt talat börjar jag längta hem lite nu när jag ställt in mig på att jag snart ska åka. Gillar inte avslut och stora förändringar, önskar på ett sätt att det hela bara ska vara över. Samtidigt vill jag njuta av varje sekund jag har kvar här.

Måste kila nu, ska försöka skriva mer snart.

Vill inte att det ska ta slut......

Merde, varför kan saker inte vara för evigt. Jag vet, jag vet. Då skulle man inte uppskatta dem like mycket. Men ändå....
Jag är ledig på fredagar, eller rättare sagt jag har inga lektioner på fredagar. Det är strålande sol idag och ska fortsätta så hela helgen. Har suttit hela förmiddagen på altanen och läst tidningen. Underbart! Älskar vårt hus, älskar vår trädgård, älskar mitt rum. Vill inte lämna det. När jag sitter här på verandan kan jag se rakt in i mitt lilla hus i trädgården där jag bor. Det är så fint, så mysigt. Trots alla spindlar och en skabbig heltäckningsmatta.
Jag ska slöa hela dagen. Sitta här och lyssna på mysik och läsa. Kanske gå och köpa mig en kaffe på FUEL. Och förhoppningsvis få lite gjort på mitt tentaplugg. Har en trevlig kväll att se fram emot också. Ska börja med att klättra lite nere vid vattnet vid universitetet. De har ett par gamla cementväggar från 70-talet där och en solig dag som denne kommer det vara fullt med folk. Sen blir det HappyHour med gratis öl hos arkitekterna. ch efter det barbeque... Yummie!
Var på "båtluff" förra helgen. Besökte San Juan Island och Vancouver Island. San Juan var sååå fint, men vi missade späckhuggarna med 1 timme, damn! Det var mysigt att vara ute i skärgården och helt underbart att komma ut på havet. Appropå havet, var ute och seglade igår. Inte på havet men på Lake Washington (som iförsig sitter ihop med Puget Sound). En kompis, Fredrik, är medlem i universitetets båtklubb så han tog ut mig och Johan på en tur. Strålande sol och vind, perfekt. Det var skoj att lära sig lite och att få segla båten, är sugen på att lära ig mer när jag kommer hem. Mamma, förbered dig...

Och i morgon är det 17e maj. Norrmännen går i taket. Champagnefrukost, parad, grillning och fest är planerat. Ojojoj, bara att hänga med. Enligt facebook planerar 78 personer att komma fest på hemma hos oss på kvällen. Gissar att max 4 av dem är norrmän. Tur att vi kan vara utomhus!

Uppe med tuppen

Hej Hej Hallå
Klockan är snart 8 och jag har redan varit vaken i 2 timmar. Varför känns det så bra att vakna tidigt? Så härligt med morgonljuset och alla folktomma gator. Jag lämnade in bilen på verkstaden tidigt i morse. I en annan stadsdel än den jag bor i så jag passade på att strosa runt lite. Och nu sitter jag på ett supermysigt bageri och äter frukost.
Så småningom ska jag åka ner mot stan till Pike Market Senior Center och hålla i kvinnogruppen där. Leder en grupp för de hemlösa kvinnorna en gång i veckan tillsammmans med en annan student. Det är otroligt spännande, men också svårt.

Usch, nu ringde de precis från verkstan (det gick fort!!). $ 320 plus skatt, det blir närmare 400 det. Kul! Förstod bara hälften av det han sa, det var visst inte bara bromsarna som skulle bytas utan även rotrar m.m. Ja ja, bara att punga ut! Hoppas på att jag kan få skiten såld till ett någorlunda pris.
Har tenta i eftermiddag. Ligger inte så bra till men tröstar mig med att jag fick alla rätt på min senaste tenta. Det var i en kurs jag gillar och idag är det i en kurs jag verkligen inte tycker är intressant. Intresse - motivation, kopplingen är glasklar. Lika bra att acceptera det och inte försöka pressa in kunskap som man ändå inte är speciellt sugen på att ha.

Tänkte åka iväg över helgen. Har lite myror i brallan och vill se lite nytt. Tar nog en färja ut till San Juan Islands (som ska vara jättevackert) och sen vidare till Vancouver Island och Victoria. Tar med mig cykeln tror jag, så jag lätt kan ta mig runt. Verkar som att jag åker ensam, för mina vänner har skola eller andra planer, men det känns helt ok. Tar med mig kamera och en bra bok.

Har inte bloggat på ett tag, för det har varit lite rörigt i mitt huvud på sista tiden. Har inte alls varit sugen på att skriva. Fick besök av Oskar och Andreas (som vi mötte upp med nere i Utah på springbreak) förra helgen. De körde hit ändå från Las Vegas. Fick ett meddelande "vi är i Seattle om 8 timmar, vart bor ni" och vips var de här. Tur för dem att vi var hemma den helgen. Det var kul att ha dem här och få visa dem stan. Och så hade vi fest i huset igen förra helgen. Det blev riktigt lyckat den här gången. Vardagsrummet förvandlades till dansgolv och vi öppnade upp köket mot verandan så att det blev som ett helt extra rum. Kul var det. Gillar verkligen vårt hus och ser INTE fram emot att flytta ut!

Det är kul att gå i skolan

Jag tycker om att vara student! När kurserna är bra och intressanta och det är lagom tempo då är livet underbart. 2 av mina kurser den här terminen är skitbra, vilket gör att även den trista management klassen med alla floskler och noll-kritiskt-tänkande-studenter går smärtfritt. Gör något som heter service-learning genom psychobiology of women kursen också. Jag kommer att vara ett par timmar i veckan nere i stan på ett center för äldre människor som är hemlösa eller näst intill. Har varit där en gång och det verkar ganska spännande. Vet inte riktigt vad det är jag kommer att göra än, men troligtvis kommer jag och en annan student att hålla i en kvinnogrupp.

Hade en helt underbar helg förresten. Skidåkning i strålande sol på lördagen, jag brände mig rejält. Och på kvällen var jag hos en kompis som flyttat in i en slags industrilokal utanför stan som förvandlats till ett "artist-community". De hade en stor fest med artister som uppträdde och en del uppträdanden var så otroligt bra att jag kände mig helt mätt på intryck och åkte hem ganska tidigt.
På söndagen var det så välbekanta lågtrycket tillbaka över stan och vi segade hela förmiddagen med lyxbrunch och promenad. På eftermiddagen åkte vi ut till North Bend (där Twin Peaks spelades in) och gick en hike och klättrade lite. Avslutade helgen i St. Marks Cathedral, som varje söndag kväll fylls med människor som sitter och ligger överallt i kyrkan och lyssnar på "chanting priests" (vad tusan heter chant på svenska?)

Ny Termin, Nytt Liv

Oj. Det är visst redan april. Det gick fort. Och så har jag inte bloggat på flera veckor. Men jag har något att skylla på, jag har varit ute i ingenting. Spenderade hela spring break nere i Utah, i öknen, mer bestämt Indian Creek när Moab.
Vilken upplevelse! Har påverkat mig på djupet. Kan omöjligt få ner allt här och kan än mindre beskriva känslan det lämnat efter sig. Kan bara säga att det var en av de bästa saker jag gjort.
Jag lyckades övertala 3 vänner härifrån att följa med mig ner på en "roadtrip". Min vän Oskar, som jag lärde känna i Linköping är där och klättrar i ett par månader och vi bestämde att vi skulle mötas. Så jag, Ane, David och Wolfram körde de dryga 20 timmarna ner och stannade där i en vecka. Vi campade och levde utan el och rinnande vatten. Tvättade av oss i ett vattendrag och uträttade våra behov i naturen. Livet var så enkelt och så behagligt. Jag steg upp och gick och la mig med solen och så klättrade vi på dagarna. Världens bästa sprick klättring finns kring Moab och det var verkligen en upplevelse. Jag har ju bara klättrat inomhus tidigare så äntligen fick jag komma ut och prova det på riktigt. Och det är inte vilket ställa som helst att börja på, jag tror att jag och mina 3 vänner från Seattle var de enda nybörjarna i området. Men Oskar och hans vänner tog väl hand om oss och det känns som att jag lärde mig massor. Nu vill jag inget hellre än att åka tillbaka och klättra, klättra, klättra. Det enda jag kan tänka på för tillfället vilket är lite distraherande så här i skolstarten.

Skolstarten ja, nu har vårterminen börjat. Sista terminen här, snyft! Efter att ha slitit som ett djur för att få till bra kurser den här terminen känner jag mig äntligen ganska nöjd. Och det var verkligen slitigt. I onsdags kom jag hem klockan tio på kvällen, öppnade väskan och såg min lunchlåda, full med mat. Insåg då att jag varken hunnit äta eller bli hungrig på hela dagen, sen kl 8 på morgonen. Måste säga något om stressen, för det händer som ni alla vet aldrig att matvraket Karin glömmer att äta. Men, nu är det värsta över och jag har kurser som jag är ganska nöjd med. Psychobiology of Women, vilket verkar vara en superintressant kurs med en helt underbar professor. Och så tar jag en fotokurs. Ja jag vet, det är helt off track, men i brist på bra kurser tänkte jag att lite kreativitet kan aldrig skada. Läraren är jätteduktig och kursen kräver mycket jobb, men på ett kul sätt. Har precis varit ute och tagit upp en halv rulle och känner mig enormt motiverad. Den sista kursen jag tar är den jag ser minst fram emot. Det är en kurs som kan sägas motsvara organisationspsykologi, och är ett krav från Stockholms universitet så jag följer deras kursplan för psykologprogrammet. Just nu känns den både trist och oviktig, men jag får bita ihop för att minska på lidandet när jag kommer hem. Har en känsla av att de kommer plåga mig tillräckligt som det är (dvs inte tycka att några av mina kurser här kan tillgodoräknas, men då blir det fajt!!)

Idiotiska skolsystem

ARRGGHH Är så är arg! Eller snarare irriterad. Terminen är snart slut och jag funderar, "har jag överhuvudtaget lärt mig ett dyft"??? Tveksamt. Så känns det idag.

Fick tillbaka ett arbete jag skrivit idag, i kursen Abnormal Psychology. Herregud alltså, vilka idioter. Ingen konstruktiv kritik eller något som jag kan lära av eller använda som framtida psykolog. Inget. Bara rättningar av stavfel och poängavdrag för att tabbar och marginaler var nån tiondels inch fel och sån skit. Gör mig så förbannad. Känns som det mesta den här terminen varit så. Har nog försökt att ignorera det, men inser nu hur missnöjd jag är. Känns som jag slösar bort min tid, och mitt CSN!!!! Och samtidigt är jag ju så glad för att vara här. Tänker att alla de onda krafterna hemma på Stockholms universitet hade rätt. De som arbetade emot mina utbytesplaner och menade att jag bara åkte för äventyret och att jag inte skulle lära mig något här borta. Och ändå så vill jag inte ge dem rätt. Vill fortsätta tro på utbyten, på att det är bra på alla sätt att läsa utomlands. Och innerst inne vet jag ju att det är så. Jag vet att det hänt otroligt mycket med mig här och att jag lär mig nåt nytt varje dag, även om det mesta inte är inom min utbildning.
Det som upprör mig mest är att jag hela tiden könner mig motarbetad och att det är så svårt att få vägledning. SU:s tighta ramar , med specifika kurser "som jag ju bara måste läsa för att bli psykolog" och statusen som undergrad student här gör verkligen livet surt. Könns som att jag mest valt kurser somkommer tillfredsställa rektorn och studievägledaren där hemma och kurser som

En dag vid kusten

Hej allesammans
Det här blir ett kort inlägg. Jag är otroligt trött, somnar vilken sekund som helst. Har varit på utflykt idag och fick nästan ingen sömn igår. Vi bestämde oss för att köra hela vägen ut till kusten idag. Jag har varit lite rastlös ett par dagar och velat komma ut från stan och se nåt nytt. Vill passa på att använda bilen medan den fungerar. Just det ja, bilen är fixed. $ 500 blev notan. Inte alltför illa, kunde varit mycket mer. Men helt felfri är den inte, den har fortfarande lite märkliga saker för sig. Men, nu rullar den ju i alla fall.
Så, vi körde ca 3 timmar sydväst och kom till Aberdeen, staden där Kurt Cobain föddes och växte upp. Vilken deppig stad! Förstår nästan varför det gicksom det gick för den killen (om man nu får vara så hård). Så grått, så dött, så ingenting. Inga färger, inga ljud, inga lukter. Bara ingenting.

Vi körde vidare ut mot kusten i ca 30 min. Vi kom till en flera mil lång strand som var dramatisk men inte speciellt vacker. Ett tjugotal bilar körde i sanden längs vattnet (tydligen något man får göra här) och ingen promenerade eller var där och njöt av naturen. Jag tyckte det var helt underbart att få komma till havet och höra vågorna och känna havslukten. Vi körde en bra bit längs stranden, var ju tvungna att prova på den "amerikanska strandpromenaden". Det var nästan spöklikt, förutom den blöta stranden (som nog aldrig riktigt torkar pga av tidvattnet) och den ganska trista naturen i bakgrunden låg 2 enorma hotellkomplex utslängda. Helt öde var det. Scary! Och bortanför stranden låg ett litet samhälle som gav intrycket av att vara ett semestertillhåll med många hotell och enstaka restauranger, men utan en endaste människa i sikte. Atagligen off season, men jag förstår ändå inte vem som skulle vilja åka dit på semester.
Nu har jag fått se Stilla Havet för andra gången i mitt liv. Härligt. Kommer åka dit igen till våren, men tar nog en längre tur då och åker längre norrut på The Olympic Penninsula.
På vägen tillbaka stannade vi i Aberdeen och åt verkligt amerikanska burgers på ett riktigt autentiskt hak.
Och nu är jag så trött, så trött. Var ute igår, med min huskompis Andreas och några han känner, och vi dansade halva natten. Så nu står sömn högst på listan. Godnatt.

Tillbaka från Baker

Åhh, jag har haft en så bra helg. Vi var 11 personer som hyrde en stuga i bergen, vid Mt Baker, en vulkan täckt av en glaciär. Kolla in: http://en.wikipedia.org/wiki/Mount_Baker

Vi lämnade Seattle tidigast tidigt på söndag morgon och körde de 3 timmarna upp till Baker. Sen susade vi ner för orörda branter i strålande sol en hel dag. På kvällen badade vi Hot Tub under bar himmel, lagade god mat, spelade spel, spelade biljard, kastade pil och dansade. Var helt enkelt skitkul! Dagen efter hade vi lika fint väder och njöt av bra åkning igen. Det var så skönt att få se solen, hade nästan glömt hur det känns.

Var alldeles utmattad igår kväll. All frisk luft och alldeles för få timmar med sömn var som att bli slagen i huvudet med en slägga. Tyvärr hade jag en stor tenta tidigt i morse, som jag självklart inte hade hunnit plugga till. Så jag tvingade mig att sitta uppe sent igår kväll och så ställde jag klockan sinnesjukt tidigt i morse. Tog mig en 3-timmars tupplur idag. Var den skönaste tuppluren jag tagit på mycket mycket länge.

Midterms upp över öronen

Midterm week. Det är förjävligt. Folk är som tokiga igen. Men jag är iskall och tar det med ro (nästan).
Whistler var underbart. Härlig åkning och vacker utsikt. Glad att jag äntligen fick komma dit, har varit nyfiken på det ända sen min vinter i alperna. Vi klämde in oss 4 personer i ett hotellrum för 2. Var rätt kul faktiskt,vi var tvugna att trixa oss förbi receptionen varje dag, men det gick smärtfritt. Tyvärr gick min bil sönder på vägen hem... Vet inte vad som är fel på den, lämnade in den hos mekanikern förra veckan, men han kunde inte ens läsa av felet eftersom själva datorn var stendöd. Så till att börja med skulle han fixa det och sen försöka hitta felet. Det ända han kunde säga var "this is going to be very very expensive". Lyllo mig, vilket flyt.
Några mil från Whistler började bilen låta konstigt och till och från svarade den knappt på gasen. Det tog oss evigheter att krypa de ca 35 milen tillbaka till Seattle. Avgasröret var kokhett och det steg upp ånga ur bagageluckan. Helskumt, sa mekanikern inom mig. Dagen efter kunde jag inte ens få igång bilen för att ta den till verkstan, men efter att den stått ett par dagar fick jag igång den. Lyckades nätt och jämt komma fram till verkstan, det var knappt att bilen kom över den här stans alla backar och krön.
Hur som helst, har haft lagom med ångest över bilen. Från panik, till ilska, till panik igen och så över till acceptans (eller snarare ignorans). Inser att jag var superkorkad som köpte den där bilen och att jag nu är totalt bankrutt. Tänker på allt kul jag hade kunnat göra med alla förlorade dollar... Men, lite för sent nu. Får ta det som det kommer och hitta en lösning eftersom, CSN kommer ju trots allt i klumpsumma härborta.

Över till nåt annat. Demokraterna hade sitt caucus här i Washington i lördags. Jag var med en vän när hon var och röstade. Var riktigt spännande och lärorikt. Väldigt annourlunda att se grannar samlas och diskutera vem som är den bästa presidentkandidaten. Det var många åsikter i luften och folk som försökte övertala varandra hit och dit. Stor skillnad från det lågmälda valdeltagandet i Sverige. Såg både fördelar och nackdelar med hur det gick till i lördags. Nog väldigt bra med det aktiva deltagande ett caucus kräver, att folk träffas och faktiskt diskuterar läget. Men samtidigt gör det ju att många inte deltar och hamnar utanför. Tydligen var deltagandet i lördags rekordhögt, vilket ju har sina förklaringar. Obama vann överlägset i det lilla distrikt jag var med och observerade. All 6 delegater från det distiriktet kommer att tala för Obama på nästa nivå (där samma procedur görs om för ett större distrikt för att slutligen avgöras på delstatsnivå).
Rikigt kul att va med, även om Washington är ganska förutsägbart då en stor majoritet är demokrater.

På lördagskvällen hade vi fest hemma hos oss igen. Mycket lyckat! Återigen var huset fullt av en massa underliga filurer och vi dansade natten lång. Vårt hus är verkligen som gjort för stora sammankomster.

Jaha, undrar hur många som orkar läsa ända hit? Så blir det när man halkar efter med bloggandet, långa inlägg som ingen orkar läsa.

Förkyld och jävlig

Halloj,
det blev inget Portland förra helgen. Vi är så sega med att ta beslut. Men den här helgen har vi lyckats styra upp nåt. Vi åker till Whistler i morgon. Jippie! Canada, here I come! Är så sinnesjukt dyrt bara, att bo och köpa liftkort. Vi har hyrt ett rum för 2 och ska bo 4 i det, hehe. Får se hur det går, jag har erbjudit mig att sova på heltäckningsmattan (för 500 kr natten, helt klart värt det!!)
Vi kör upp i morgon efter förmiddagslektionerna. Det blir nog trångt i min lilla bil, 4 personer och skidor, allt inne i bilen eftersom jag inte köpt nåt takräcke än. Hoppas bara att det är lagligt att ha skidorna inne i bilen, måste nog kolla upp det idag.

Jag är förkyld, men har lyckats ignorera det ganska bra och nu känns det faktiskt som att det håller på att bli bättre. Igår trotsade jag feberfrossan och blev övertalad att åka upp till bergen en kort sväng. Det blev en längre tur än planerat. Vi höll på att bli fast där upe över natten. Flera laviner hade gått över motorvägen och den var avstängd i båda riktningarna. Några bilar hade blivit begravna, men ingen kom till skada. Efter ett par timmar hade de lyckats få undan snön i ena riktinngen och vi eskorterades ner till stan i en lång karavan på fel sida av vägen. Lite scary var det allt.

Ska försöka vara riktigt effektiv nu, och plugga ikapp sånt jag missat i veckan och det som jag missar när jag åker till Whistler. Har precis hittat perfekta pluggstället i en "hemlig" del av biblioteket. Tog hissen högst upp dit ingen verkar åka och snirklade runt bland hyllorna ett tag. Och så hittade jag ett ljust rum med skrivbord och fantastisk utsikt över skolgården. Perfekt, nu är jag laddad.....

Weekend

Halloj
Ännu en vecka på terminen har gått, OMG! Den här veckan har definitivt varit bättre än förra. Har accepterat situationen nu och insett att de kurser jag till slut hamnat på faktiskt passar mig rätt bra den här terminen. De är kanske inte av högsta relevans för utbildningen där hemma (eftersom SU inte ruckar på strukturen en endaste millimeter), men de är någorlunda intressanta och verkar kräva alldeles lagom arbetsinsats. Det blir statistik, abnormal behavior och en neuropsykologikurs med inriktning på drugs and behavior. Den sista var den enda som fanns tillgänglig, men jag är ändå glad att det blev den för professorn är otroligt bra.

Har åkt skidor 2 ggr den här veckan. Passar mig perfekt att bo så nära bergen. Och så är jag så glad över bilen!!! Fri som en fågel. En kväll var vi uppe ett gäng och åkte kvällsskidåkning. Vet inte om jag har nåt fel på mitt mörkerseende eller så, men hela min perception blir helt up fuckad när jag åker skidor i upplysta backar. Kan inte avgöra lutning och fart. Helkonstigt. Ingen av de jag åkte med hade nåt problem med det. Slutade med att jag gjorde ett rejält faceplant och slog ansiktet och spräckte mina googles. Lite omtumlande. Förstod inte hur fort jag åkte och helt plötsligt märkte jag att ena skidan löste ut, helt utan förvarning. Så i några millisekunder susade jag fram på en skida och en pjäxa och BANG!!! Där låg jag med ansiktet nertryckt i den hårdpackade snön.
Igår åkte jag upp helt själv. Var riktigt mysigt. Lyssnade på bra musik och åkte genom det vackra landskapet och filosoferade. Väl uppe så pratar folk med en överallt och hela tiden. I liften, i värmestugan, på parkeringen, everywhere. På väg ut från stan svängde jag förbi ett mindre samhälle och registrerade bilen. Åkte dit för att slippa kontoret i stan där jag redan varit och där de ville att jag skulle betala massor i salestax. Det här kontoret var bättre (och jag var mer förberedd, sa inte att bilen var i perfekt skick den här gången och slapp därför betala maximalt med skatt). Det roliga är att man får registeringsskyltarna i handen när man registrerar bilen, och så ska man skruva på dem själv. Mina ligger fortfarande i baksätet, måste fråga grannen om en skruvmejsel. Och så gillar jag mina California plates som sitte på från den förra ägaren.
Är det inte väldigt vuxet med bil? Blir lite stressad. Ska jag bli gammal och ansvarstagande nu? Här är det i och för sig inte så vuxet, med tanke på att varenda 16-åring bränner runt i bil.

Den här helgen har vi 3 dagar ledigt. Vill verkligen åka iväg nånstans. Vi försökte boka boende i Whistler men det är fullt överallt. Kanske åker vi ner till Portland och njuter av musik scenen där. Blir bestämt på "husmötet" ikväll. Nu ska jag läsa klart Seattle Times och njuta av att det är fredag.

Jag har köpt bil!! Och haft en riktigt dålig vecka.

Jag har haft en pissvecka. Sitter här med rödgråtna ögon. Ok, jag ska inte va en mes, men det har verkligen varit tufft ett par dagar.
Men innan jag berättar om det: Jag har köpt bil! Äntligen efter mkt om och men. Borde vara glad, men är så nedtyngd av allt skoltrubbel så jag har inte riktigt glatt mig åt bilen. Men det kommer!

Hur som helst, början på terminen har vart en enda stor motgång. Kanske överreagerar jag, men det har varit riktigt svårt att hålla humöret uppe. Jag har blivit nekad tillträde till den viktigaste kursen den här terminen. Det är en lång historia, men jag ska försöka förklara den kort. Sent i tisdags kväll fick jag ett mail där det stod att det måste vara ett missförstånd att jag blivit antagen till kursen. Mailet kom från professorns assistent (som för övrigt inte tycker om mig, mer om det sen). Jag svarade att det måste va ett missförstånd eftersom jag fått godkännande av professorns andra assistent redan i december och blivit informerad om att jag skulle bli kontaktad om något skulle ändras. Det blev jag aldrig, förrän 12 timmar innan kursstart. Då hade jag redan köpt kursboken för $ 160, läst på och ställt mig in på att ta kursen. Nästa morgon gick jag till kursen för att försöka reda ut det hela. Professorn som håller i den är internationellt känd för sin forskning och terapi, men också "internt känd" för att vara väldigt hård och kall. Hon var väldigt otrevlig mot mig, sa att det blivit ett missförstånd och att jag inte var välkommen. Jag försökte förklara min situation, dvs hur viktig kursen är för mig och att alla andra kurser nu är fulla osv. Hon vägrade lyssna utan bad mig istället lämna lokalen. Förstår ni!? "Please leave, yu are not welcome in this class" Så oproffsigt. Jag var rosenrasande. Bara för att hon har enorm status kan hon inte behandla folk hur som helst! Fick verkligen känna på den hierakiska ordningen här på riktigt, har bara noterat den på avstånd tidigare. Senare på dagen skrev jag ett långt mail där jag uttryckte hur illa jag ansåg att jag blivit behandlad och även förklarade min situation. Eftersom hon inte har nån officiel mailadress skickade jag den till hennes assistent och bad henne vidarebefodra det.
En liten detalj är att jag under halva förra terminen jobbade som "forskningsassistent" i det labbet där den här professorn bedriver sin forskning. Var först väldigt glad över den platsen, men insåg snart att det inte gav mig så mkt. Det tog väldans mkt tid och jag lärde mig inget på det (vi satt av tiden kändes det som). Därför sa jag upp min plats den här terminen, för att kunna lägga min korta tid här på att läsa och göra sånt som känns mer intressant.
På fredagen gick jag till labbet för att lämna tillbaka nycklar och sånt och pratade då med professorns assistent. Det var ingen trevlig upplevelse det heller. Hon hade inte ens vidarebefodrat mitt mail och var inte speciellt trevlig. Fick känslan av att hon var arg för att jag sagt upp min plats på labbet och jag ifrågasatte om det var en anledning till att jag inte fick ta kursen. Hon nekade till det, men jag fick verkligen känslan av att hon verkligen inte tycker om mig. Tråkigt att det skulle bli på det viset, men samtidigt är ja glad över att slippa bördan av att vara i det där labbet. Det gav mig verkligen ingenting. Och så är det jäkligt trit att jag inte fick ta den där kursen.

Hur som helst, det här blev himla rörigt, ville bara försöka beskriva det helvete jag haft den här veckan. Men, ingen mening med att deppa ihop helt. Nu har jag bil och ska se till att njuta av varenda ögonblick jag kan. Trots elaka professorer och alla motgångar som kan tänkas dyka upp.

Sista dagen på lovet

Fy fan, nu är lovet slut. I morgon börjar vinterterminen här. Fan. Inte alls redo. Inte alls utvilad. Mer lov! Känns inte som jag kommer orka hålla fokus. Men det går säkert bra. Är bara skraj för att tiden kommer gå alldeles för fort och att jag kommer villa bort mig i pluggisträsket och glömma bort att leva. Är lite nervös också, för att jag tar fler kurser på högre nivå den här terminen.

Var uppe och åkte skidor ett par timmar idag. Bra avslut på lovet. Funderar seriöst på det här med bil nu. Mina sista besparingar kommer gå åt och det känns inte så tryggt. Men å andra sidan tänker jag nästan varje dag "åh om jag bara hade en bil". Tror att jag kommer få ut så mkt mer av tiden här om jag är fri och kan ta mig runt överallt och ut i naturen när som helst. Det är enda sättet om man vill ut ur stan. Samtidigt, det går att hyra och att ha bil kostar ju jäkligt mkt(har jag insett nu).

Hur som helst, det är sent, måste va pigg och fräsh i morgon. Hej svejs

Nytt År Nytt Liv

Ok, jag är urusel på att hålla den här bloggen vid liv. Katastrofalt odisciplinerad, vad gäller det mesta faktiskt. Men jag ska bli bättre. Nytt år ger nya tag. Jag ska bli en bättre människa.
Nej, helt seriöst, det finns några (om än inte tillräckliga förklaringar) till att jag inte bloggat. Till en början hade jag ju ingen dator på ett par veckor. Lyckades välta ut ett glas vatten på den i sömnen och sen var den på reparation i ett par veckor. Tur som jag hade kunde de fixa den (och jag sa självklart aldrig nåt om vattnet, så det gick på garantin, hehe). Med klantigheten kom en depperiod. Kände mig allmänt nere ett tag och tyckte inte att jag hade nåt flyt i livet. Kände mig utvald och otursdrabbad. Ok, så illa var det inte, men jag hade i alla fall ingen lust att blogga.
Och så var det slutet på terminen. STRESS i stora lass. Alla blev som förbytta. Masspsykos på universitetet. Har aldrig upplevt en tentaperiod som den innan, när verkligen alla studenter har sluttentor i alla kurser. Så är det ju aldrig hemma. Jag gillade det inte för att vara ärlig. Kändes som att all livsgnista dog och försökte man ta det hela med en nypa salt stod man plötsligt alldeles ensam.
Hur som helst, det gick ju bra. Och jag blev godkänd. Inga toppbetyg, men inte heller urdåliga. Helt enligt planen. Det enda som inte riktigt stämde var att jag fick bättre betyg i de kurser jag trodde jag skulle få sämst betyg i och där jag lärt mig minst och tvärtom. Betyg alltså!

Så kom ju familjen. Mamma, Olle och Sigrid. Sigrid är fortfarande kvar, hon åker på fredag, till NY lyckan ost. Var verkligen kul att ha dem här. Få dela upplevelserna med dem och få dem att bli en del av mitt liv här. Tycker vi hann med en hel del på 10 dagar. Såg det mesta av Seattle, alla mina favoritställen, musiklivet, museer, naturen utanför stan, amerikanskt julfirande m.m. m.m. Och så var vi en sväng upp till Vancouver. Det var spännande, men tyvärr hade vi konstant regn vilket drog ner intrycket av staden. Jag tar nog en tur dit igen i vår. Vädret var inte helt toppen här i Seattle heller och självklart har vi nu haft flera dagar av strålande sol, sen mamma och Olle åkte. Osis.
Sigrid och jag firade nyår igår. Rände runt en del, började på en fest med massa utbytesstudenter för att möta upp några andra vänner till mig på en klubb. Sen gick vi vidare till en killes tak och såg på lite futtiga fyrverkerier och drack skumpa. Kvällen avslutade vi hemma hos dem, i the Spaceship. Helt ok kväll, men jag kände mig rätt lam efter en hel dags skidåkning (jag övergav Sigrid och åkte med några kompisar upp i bergen på dagen).
Idag har vi haft den slöaste dagen på länge. Har legat i soffan och käkat och kollat på film. Det enda ansträngande vi pallade med var att promenera 6 kvarter bort till Coastal Kitchen och käka en mastodont brunch. Slapp och skön dag, ska få bli en rutin.
Gott Nytt År till er alla!

Sista skoldagen

Holy shit. Nu har jag haft min sista lektion för den här terminen. Overkligt. Bara finals week kvar, tenta måndag tisdag onsdag nästa vecka. Åh så kul det ska bli.
Folk är hysteriska. Inga nerver här inte. Det enda samtalsämnet på campus är finals finals finals! Jag blir galen, tapper motivationen av det. Kan man inte behålla lite livsglädje fast man pluggar hysteriskt?
Lämnade in tidernas sämsta uppsats igår. Men vad gör det. Har ju gått bra hittills så en dålig inlämning spelar ingen roll. Känner att jag mentalt tagit jullov. När jag skriver det här inser att jag slutat bry mig för terminen, inte bra, alldeles för tidigt.

Verkar som jag kommer ta en del spännande kurser nästa termin. Behavioral assessment och Advances in Behavioral Neuroscience och Advances in Clinical Psychology, på graduate nivå. Och så den kära statistiken så klart! Är glad att jag fått tillåtelse att ta några graduate kurser. Hade inte förstått skillnaden mellan grad school och undergrad innan jag kom hit. Man läser ca 4 år som undergrad (college) och söker sen in till gradschool som är minst 2 år. Så undergrad känns som en blandning mellan universitetet och gymnasiet (stor skillnad från kurs till kurs). Det är väldigt svårt att komma in på graduate programmet i psykologi här på UW, så jag är glad att de låter mig ta vissa av deras kurser.

Ikväll ska jag unna mig god libanesisk mat på en restaurang som jag hört mycket gott om. Resten av helgen blir det disciplin och plugg. Men om 5 dagar: Lov!!!
Då blir det upptäcka av. Äventyr och livsnjutning. Det ser jag fram emot.

En härlig helg är över

Söndagkväll. Jag är precis så slut som man ska vara i slutet av veckan. Vill egentligen bara lägga mig och sova, men 8 är lite väl tidigt.
Vi hade fest här igår. Ane fyllde 25. Det var precis lagom mycket folk och bra stämning. Inte alls som den förra festen vi hade, då huset var proppfullt. Gårdagskvällen slutade dock lite märkligt. En kille hade visst lyckats bli alldeles för full. Jag hade inte märkt det över huvudtaget, snarare pratade vi om hur lugnt och skönt det var. Men så fick jag höra att den fulla killen hade gått ut i mitt hus och somnat. Ok sa jag, bara han försvinner när jag ska sova. Så småningom satte de honom i en taxi och när jag skulle gå och lägga mig fick jag en glad överraskningen. Killen hade kräkts, på min heltäckningsmatta och min säng. Och pricken över i, han hade täckt över skiten med min pyjamas och lite kläder. Man tackar, man tackar. Tji fick man för gästfriheten. Så jag torka spya och skrubba heltäckningsmatta halva natten.

Men nu till något trevligare. Jag hade min första skiddag i USA igår. Underbart, helt underbart! Vilken lyckokänsla. Att få komma ut, att få komma upp, att susa ner... Vi åkte till ett berg 2 timmar utanför stan. Jag min vän Davide (som jag lärt känna genom klättringen) och hans kompis. Det var öppningsdag så snön var helt orörd. På en
del ställen var snölagret alldeles för tunt, men efter en liten hike fick vi ett sagolikt puderåk. Jag var så nöjd igårkväll. Och att avsluta kvällen med god mat och vin på Kingfish Cafe (min favoritrestaurang hittills) och en liten hemmafest, var helt perfekt. Och så snöade det i stan igår. Gatorna var vita, vilket tydligen händer max en gång om året här. Det var så vackert. Men nu är det äkta Seattle-slasket tillbaka. Och de säger att det kommer vara så här ca 3 månader framöver, kallt, blött och ruggigt. Verkligen uppiggande. Måste kanske ta en liten semester till Hawaii, det är ju inte alltför långt...

För övrigt har jag det bra. Livet lunkar på och jag trivs. Det är bara en dryg vecka kvar på terminen, vilket känns både skönt och ledsamt. Har en massa att göra på slutet, 2 uppsatser nu i veckan och 3 final exams i början på nästa vecka. Men det känns hanterbart, har mer is i magen nu. I veckan fick jag tillbaka 3 tentor, alla med bra betyg, så jag börjar inse att kvalitetsnivån på det man gör inte är så hög som jag först trodde. Och så börjar jag nog med mer bekväm med språket, det går snabbare att skriva och läsa. Men, oh boy, vad rikt det engelska språket är på ord. Känns som det finns oändligt många och som att jag bara kan en bråkdel av dem.

Nej, time to get serious. 20 sidor Habermas som ska läsas (och förstås) inom närmsta timmen.

San Francisco

Jag är urusel på att blogga, jag vet. Ledsen att det gått så länge sen jag sist skrev. Haft röven full.
Nu är det bara 2 riktiga veckor kvar på terminen + tentavecka, helt otroligt, går så fort. Vill inte att tiden ska gå så fort! Kraven på oss studenter ökar verkligen så här mot slutet. Och jag går åt andra hållet och har slappat till rejält. Men det känns helt ok, tar det mindre seriöst nu, inser att jag är här för annat än att bara plugga.

San Francisco var HELT UNDERBART. Vilken stad! Bestämde mig för att bo där en period nån gång senare i livet. Helt perfekt ställe för mig. Satte verkligen Seattle i perspektiv. Gillade det mesta: hur staden är uppbyggd, människorna, all fin arkitektur och alla mysiga kvarter, mentaliteten, utbudet, ja allt helt enkelt. Vi försökte hinna med de flesta turist-måstena: Alcatraz, Haights, Golden Gate, museer m.m. Och så shoppade jag en massa, brände nästan 500 $. Oups! Men å andra sidan insåg jag att utbudet här i Seattle är mkt mer begränsat så jag passade på att ladda upp för året.
Vi bodde på ett riktigt bra hostel som var billigt, centralt och hade allt man behöver. Så nu vet jag var vi ska bo, nästa gång VI åker.

Det börjar bli riktigt kallt här nu. Säkert inte alls som hemma, men det är stor skillnad från när jag kom. Har slutat cykla, lata jag. Men det är svinkallt på morgnarna, när jag ska rulla ner för backen i nästan 10 min, brrrr. Det har fått bli bussen. Men i helgen har jag bil, Jippie. Körde en kompis till flygplatsen kl 5 imorse, puh, han skulle hem till sina föräldrar i Chicago. Och som tack får jag ha hans bil hela helgen. Wiii (hatar att jag gillar det) men vilken frihetskänsla. Var superhärligt att köra in mot stan imorse i soluppgången. Att närma sig alla upplysta höghus och lyssna på radio och känna sig riktigt amerikansk, hihi. Och nu sitter jag på ett fik en bit utanför stan, som jag nog aldrig hade upptäckt om jag inte haft en bil att åka runt på upptäcksfärd med. Hemskt att man måste va bilberoende, men jag ska inte missbruka det.

I morgon är det Thanksgiving. Hade verkligen inte insett vidden av den helgen, folk är helt lyriska. När man frågar varför säger det att det bara handlar om att vara helt ledig (många har påpekat att Thanksgiving och jul är de enda tidpunkter då man faktiskt ä ledig på riktigt här, och inte förväntas jobba eller vara produktiv) och om att äta tills man storknar. Vi ska åka en bit utanför stan till en väns förldrar. Så ikväll ska vi laga masssa mat tillsammans och förbereda morgondagen. Ska bli skoj.

Ja, Happy Thanksgiving till er därhemma då.

1 ÅR ÄR FÖR KORT

Flera gånger den här veckan har jag slagits av tanken att 1 år här är alldeles för lite. Och det är ju inte ens ett år, bara 10 månader. Tiden går alldeles för fort och det finns för mycket att upptäcka. Kommer känna mig nästan lika ny i stan om 7 månader som jag gör nu. Tror inte jag riktigt insett hur stort det faktiskt ät här förrån nu. Råkade hoppa på fel buss igår, vilket var tur, trots att jag först blev skitsur, trött och kissnödig som jag var. Men det slutade med att jag fick se delar av stan som jag säkert aldrig upptäckt annars (eller inte på ett bra tag iaf). Ska nog ta lite fler sporadiska bussturer framöver, gratis sightseeing! Promenerade runt och var helt överväldigad av livsglädje. Inser att jag trivs hima bra här. Och det känns som att jag skulle kunna vara här mycket längre än jag ska. Det är nån härlig känsla man får av att vara iväg, vet inte om det är platsen eller tankarna/äventyret som får mig att må så bra. Lite av båda antar jag. Är glad att det blev Seattle, och inget annat ställe. Hade säkert varit lika glad vart jag än gjort mitt utbyte, men jag är iaf himla nöjd.

Jag har slappat hela dagen idag, underbart och behövligt. Har precis varit och tittat på kameror. Ska äntligen köpa en ny. Den usla gratiskameran jag haft i så många år ska äntligen få gå i pension. Vilket utbud det finns!! Hur ska man kunna välja? Hittade en som jag verkligen vill ha, med många manuella funktioner som jag garanterat kommer ha glädje av och ta många bra bilder med. Men den är lite större och lite tyngre.. Inte som de små kamerorna som nästan får plats i fickan, men som man inte kan göra lika mkt med. Det som är bra med en mindre avancerad kamera är väl att den oftare kommer med på allt man gör och att man därför får mer kort tagna. Så svårt, så svårt. Ska jag köpa båda? Eller kanske alla?
Får helt enkelt sova på saken.

Terrängen är otroligt kuperad här. För att cykla hem från stan måste jag upp för ca 2 km branta gator, känns som de är 45-gradiga men det stämmer nog inte. Men jag har nog aldrig varit i en stad med så många backar och kullar förut. Och har man bosatt sig på Capitol Hill så får man räkna med att alltid cykla uppför på vägen hem!
Belönade mig själv med att stanna till på Victrola och ta en fika. Så här sitter jag nu, redo att skriva ett paper i socialpsykologi.
So long

Halloween

Igår var det Halloween. Tyvärr blev det inget halloween party, vi var för sega, men jag fick ändå en inblick. På morgonen tog det ett tag innan jag kom på varför så många var utklädda. Till och med min statistikprofessor var utklädd, till tärning, fyndigt va!
Vi hade planerat att gå till ett ställe där det skulle vara uppträdanden och lite sånt (under en bro, där det bor ett troll...) men det slutade med att vi satt hemma hos Hans och Eva (2 danska vänner) och drack vin och åt djungelvrål (jag åt så mkt lakrits att jag fick världens magknip sen...) Men innan dess promenerade jag runt i nån timme i området där Hans och Eva bor. Vart och vartannat hus var dekorerat och upplyst med pumpor, dödskallar och annat halloweengrejs. Vissa hus var helt sjukt utsmyckade. Gick förbi ett som såg ut som ett nöjesfält, där det satt ett äldre par, utklädda, på verandan. Dom bjöd upp mig och proppade i mig massa godis, hihi. Det var fullt med barn på gatorna som gick från dörr till dörr. Ganska mysig känsla att strosa runt och bara iakta.

Om 2 veckor åker vi till SAN FRANSISCO. Jippie! Bokade biljetter igår. Ser verkligen fram emot det. Vi ska vara där torsdag-söndag, så det blir till att skolka lite, men et är det verkligen värt. Så alla som har vart där och har tips: låt höra (Olle och Naomi, vet att ni sitter inne på info..)
HejSvejs

Frusen

Va. Är det en vecka sen jag skrev? Tokigt. Jag trodde det var i förgår.
Sitter hemma i vardagsrummet och fryser. Det är så kyligt här i huset. Lite varmare ute i min studio, så snart går jag dit och myser. Men å andra sidan är det så mycket trevligare med sällskapet här inne i huset. Borde egentligen gå och lägga mig, är dödstrött. Har varit på en kurs i Motivational Interviewing hela dagen, som en del av det forskningsprojektet jag ska hjälpa till med. 8 timmars stillasittande, i ett trångt rum med massa människor och dålig luft. Förutom lunchpaus, hade vi 2 5-minuters pauser. Vi var på 16e våningen och jag ville ner och köpa kaffe. Såklart stanna hissen på samtliga våningar, på både ner- och uppvägen. Omöjligt att hålla 5-minutersgränsen. Ja, det jag ville säga med det här är hur förvånad jag är över hur folk orkar. De bara kör på, utan bensträckare, utan pauser. Pratade med min huskompis Ane idag, de verkar ha det likadant, 4 timmarspass utan rast. Crazy!

Vi hade strålande sol hela helgen. Och jag blev en ny människa igår. Var ute och hikade i bergen, ca 1 timme utanför stan. Precis vad jag behövde. Naturen, skönheten, friheten. Nu är jag som jag ska i huvudet igen.
Det var otroligt vackert.
Och i lördags var jag på fotbollsmatch, amerikansk fotboll. Vilket spektakel. Ingen sport egentligen tycker jag. Ingenting händer på jättelång tid, helt plötsligt ligger alla spelare i en hög på varandra och sen händer inget på evigheter igen. Omöjligt att förstå,men det var kul att uppleva det en gång. Matchen pågick i 3 timmar. Som en heldags-event, och fullt med öppna bilar, partytält och små "läger" på parkeringsplatsen. Och alla fansen klädda i lila och gult. Det är universitetets färger, förskräcklig kombination. Jag kommer hata lila när jag åker härifrån, alla har det på sig.

Strålande sol

Idag skiner solen för andra dagen i rad, efter över en vecka med regn regn regn. Underbart, känns som vår. Sitter ute på skolgården och njuter av solen. En kille står och predikar en bit bort, verkligen vrålar ut sitt budskap. "I know, I KNOW, I´m here for a reason" bla bla bla.... Blev nyss attackerad av en av hans kompanioner, som försökte få mig att komma och besöka deras kyrka. Jag förklarade snällt lägeet, men hon var envis.

Åh, det är helt underbart med solen. Ledsen att jag tjatar men hade glömt hur mycket man kan uppskatta den. Attans att jag måste sätta mig i biblioteket nu. Vill bara sitta här ute och njuta.

Vi var ute och åt middag igår. Mark, som jag bor med, fyllde 25. Åt musslor supergoda hemlagade pommes frites. Vattnas i munne när jag tänker på det... Önskar jag hade råd att gå ut och äta varje kväll, men det är en omöjlighet. Upptäckte igår att jag spenderat mycket mer än jag borde av mina CSN-pengar. Shit pommes, kommer bli kärvt på slutet. Men då kommer ju mamma, Olle och Sigrid och hälsar på, så då kommer jag leva på dom (bara så ni vet, hehe). Jäkligt sugen på att skaffa mig nåt jobb också. Hatar att jag inte får arbeta utanför campus. Campusjobben är rena slavgöran. Lönen är på 8-10$ i timmen = gratis. No way! Lite sugen på att fråga på restaurangen där vi åt igår. Den var riktigt mysig och jag känner för att slav som servitris och tänka på nåt helt annat än plugg. Men det blir nog inget, måste tänka effektivt och lagligt (inte alltid så lätt).

Läste nyss världens propaganda i universitetstidningen, The Daily. Jag citerar " With the media eye focused on the juggernaut of global warming, the UW College Rebublicans want people to know that terrorism is the bigger threat. The UW College Republicans will be holding a series of events this week to increase awareness for what they view as a global threat: the rise of radical Islam". Dom kallar skiten Islamo-Fascism Awareness Week. Jag kräks! Har lust att gå dit, men kommer inte hinna. Och det är en stor artikel på tidningens första sida. Även om det bara representerar en liten grupps åsikter förvånas jag över att det får så stor plats. Och att både insikt och motstånd är så frånvarande.

Jaja, nu har jag spytt lite galla. Räcker för idag, nu återgår jag till att njuta av den fina dagen och mitt glada humör.
Hej svejs

Lite info

Nu kan alla skriva kommentarer. Utan att registrera sig.
Hoppas det funkar.
Kram

Redan fredag

Jag är så sömnig. Har kännts som att klockan är 10 på kvällen hela dagen idag. Varje ång jag tittar ut genom ett fönster och ser att det är ljust så blir det helt fel i huvet på mig. Men det är sådär gråtungt ute, så det är nästan som att det aldig riktigt blir dag. Femte dagen i rad med regn!
Jag hann med det mesta av det bästa igår. Var och lyssnade på Hans Blix. Alla 700 platserna var egentligen fullbokade sedan länge. Men efter mkt tjat så lyckades jag få en vakt att släppa in mig på balkongen, och det fanns visst några tomma platser. Var ett väldigt bra föredrag, fick mig ett par tankeställare. Gick därifrån med känslan av att världen är på väg åt helvete och att människan är urbota dum. Och dum som sagt, så åkte jag direkt och mötte upp dom andra för att gå ut. Vi käkade middag och gick och lyssnade på White Rabbits och sen Tokyo Police Band. Var på ett riktigt sjysst ställe och Tokyo var riktigt bra. Avslutade kvällen med en halvtimmes promenad hem i regnet. Och imorse var jag så trött så trött. Var tvungen att skippa 1a lektionen kl 8.30, det gick bara inte. Och det går fortfarande inte, har ju inte vaknat än. Får kanske inse att det är en sån där mellandag, en dag då man knappt existerar och inte gör ett enda dugg. Helst av allt skulle jag dra täcket över huvudet och vakna upp imorgon, pigg och fräsch. Men om ett par timmar ska jag på en Happy Hour här på skolan och ikväll på Cocktailparty hos en tjej i min klass. Så jag antar att jag får klara mig utan sömn ett tag till. Det är bara att klistra på det där falska pigga leendet och ge sig ut och va social.

Kaffestinn

H e e e j
Jag har nog druckit lite för mycket kaffe. Lika bra att ta en paus från pluggandet för jag är så stissig att jag inte kan tänka klart en enda tanke.
Sitter och kämpar med en uppsats i sociologi. Känner mig otroligt korkad när jag håller på med det här. Förstår knappt ett ord av det jag läser och kan verkligen inte dra några egna slutsatser ifrån det. Älskar känslan av att det faller på plats, att man börjar se mönstret och fatta poängen. Än är det nog en bit kvar dit för den här uppsatsen, men sakta sakta...

Vet inte hur jag ska hinna med allt. Det finns SÅ mycket jag vill göra hela tiden. Idag tex: Borde sitta med uppsatsen hela kvällen (men kommer inte göra det), har bestämt träff med några kl nio för att se Tokyo Police Club spela, och så hade jag tänkt klättra lite innan dess, och så fick jag precis reda på att Hans Blix har en stor föreläsning här på universitet ikväll som jag gärna vill gå på. Och så borde jag hinna köpa en present till ett födelsedagsparty imorgon. Och klockan är snart sex och Jag Vet att jag inte kommer hinna med allt detta. Och så är det hela tiden, det kryllar av aktiviteter. Tycker om det, men som den oroliga själ jag är så är det inte alldeles lätt att hantera. Kan nån skicka över lite copingstrategier tack.

Igår var jag och träffade en doktorand för att eventuellt bli forskningsassistent hos henne. Kommer bli svårt att hinna med och kanske inte alldeles lätt att göra en insats (med bristande för- och språkkunskaper), men jag vill verkligen. Det är en studie som handlar om interventioner för studenter med depressions- och ångestproblematik och relaterade alkoholproblem. Behandlingen bygger på tillämpningar av DBT-terapi (för er som är lite insatta), men jag har ännu inte fattat hur det går ihop och exakt vad det är som används. Har en tjock bunt papper hemma på skrivbordet som jag ska läsa igenom i helgen, och sen ska jag fundera på om det är något att satsa på. Det finns många andra intressanta alternativ så det gäller att välja rätt (eller ja, välja bra är kanske ett bättre ord).

Nej, nu är det dags att plugga lite. Eller kanske tar jag en liten napp först, var ju uppe 6 imorse och gick på Yoga. Det verkar va fler som sover över sina böcker här, blir så trött när jag ser dom, det smittar.

Magknip

Ligger på sängen och vrider mig av smärta. Har ont i magen. Vet inte om det beror på thaimaten jag precis glufsade i mig eller om det är en följd av gårdagens party.
Vi hade fest hemma hos oss igår. Sicken kväll! Det kom tokigt mkt folk, hela huset var fullt. Mark hade tryckt upp posters och satt upp på deras institution så det kom många som jag aldrig träffat. Blandningen av människor gjorde verkligen att stämningen var på topp. Och folk är så öppna här, på en halvtimme skaffar man sig minst 2 nya vänner. Det var en internationell touch på festen, måste vart ett tjugotal nationaliteter representerade. Men också många locals.
Nu är det bara städningen kvar. Fy satan. Heltäckningsmattor är inte lämpade för fester, har ingen aning om hur vi ska lyckas få rent på golven. Alla klampar ju runt med skorna inomhus här, så det gör inte saken lättare.

Jag är en IDIOT. Jad tappade min dator i golvet igår. Lyckades självklart pricka den enda lilla ytan i huset där det är stengolv. Min nya fina dator, snyft! Den blev repig coh skev, men fungerar fortfarande. Ska ändå överväga att använda försäkringen, vill ju inte ha en halvsabbad dator med detsamma. Fattar inte hur jag kan vara så klumpig. Gör såna saker hela tiden, det är något som inte står rätt till.

Nu ska jag försöka bita tag i sociologipluggandet. Igår tog det mig 3 timmar att läsa två sidor. Inte ok. Så himla svår text, måste bryta ner varje mening i smådelar för överhuvudtaget lyckas förstå någonting. Har förstått att jag valt en alldeles för svår sociologikurs, den är på motsvarande C-nivå, och jag har ju inte läst nån sociologi innan. Fattade inte det när ja anmälde mi på den. Och nu är det för sent att byta. Bara att bita ihop. Känns omöjligt, men jag måste klara den. Pga mitt visa måste jag klara min kurser, eftersom det är ett studentvisa. Ångest. Kanske därför jag har så ont i magen.

Hej så länge

Vardag

Klockan är mycket. Borde sova. Borde plugga. Borde ha pluggat. Hatar alla borden, dom sabbar mitt liv. Varför kan man inte bara få göra det man mest känner för i stunden. Men hallå, det får man ju. Vad tänkte jag på!
Måste påminna mig själv om att varva ner emellanåt. Det är så lätt att man glömmer bort vad man vill och varför.
Fick en trevlig överraskning idag. Har anmält mig till en Yoga-kurs på universitetet 2 ggr i veckan. Den började idag, så fram emot det jättemycket och gick och längtade hela dagen. När jag kom dit upptäckte jag att jag anmält mig till en morgonkurs. 6.45-8 AM stod det ju, inte pm. Hoppsan! Typiskt, alltid någon detalj jag inte lägger märke till. Skyller på ovanan att använda am och pm, men vet att jag gjort misstaget förr (när jag bokade flygbiljett åt fel håll, bl.a.!) Hoppas det går att byta imorgon, kommer omöjligt vakna kl 5.45 2 ggr i veckan, ain´t happening.
Håller på att skriva på min 1:a inlämning. Puh vad svårt det är. Har varit på lite konsultation idag och fått hjälp att arbeta med texten. Det finns ett writing center, enbart för psykologstudenter, verkligen bra. Man får så mycket mer hjälp och feedback än vad jag är van vid. Stor skillnad från att lämna in en 15-sidig hemtenta och få tillbaka den med enda kommentaren 8+ eller liknande. Men å andra sidan är interaktionen med professorerna mindre än hemma, det är mest graduate studenter som står till hands.
Nu ska jag sova. Hoppas jag slipper några gäster ikväll. Igår precis när jag skulle släcka lampan så kom en spindel krypande över min säng, alldeles intill mitt huvud på kudden. Fick en smärre chock.

Chronic!

Weeeee, glad. Trött. Biiiip i öronen.
Har haft en strålande födelsedag. Inleddes med amerikanska pannkakor, lagade av mina fina roomies. Sen slöade jag. Och slöade lite till. Och sen skulle jag ta en kort joggingtur för att fly bakfyllan. Kom vilse! Det finns inte en rak gata här i området. Trodde jag visste precis var jag var. Trodde jag hade bra lokalsinne. Men icke. Det är en konstig känsla att vara vilse. Helt plötsligt var jag osannolikt nära Space Needle (ni vet det där höga tornet, som är stans kännetecken) och den ligger långt från vårat hus. Fick lite smått panik, trött och hungrig som jag var. Frågade mig fram och kom til slut hem, i samma sekund som det kom en riktig störtskur.
Blev sen upplockad av Mick och vi åkte till ett spännande fik. På kvällen lagade jag min klassiska spenatpaj. Den blev utsökt, men krävde 5 vändor till mataffären eftersom jag envisades med att glömma nåt varje gång vi åkte dit.
Hur som helst, avslutade dagen med en spelning på Chop Suey. Det var norska bandet Datarock som spelade. Grym spelning! En av de roligaste jag vart på. Sånt drag! Dansade som en tok. De avslutade spelningen med att tillägna publiken Dirty Dancing-låten "Best time of my life" (eller vad den nu heter, ni vet vilken jag menar) och kom och dansade loss med oss. Sen drog dom upp halva publiken på scenen. Skojigt som attan var det. Tog några riktigt bra bilder, men upptäckte precis att jag inte haft nåt minneskort i kameran. Bilderna är sparade i kamerans minne och jag har ingen sladd till den. Ska fundera ut nåt sätt att få över dom till datorn.
Oj, klockan har visst hunnit bli 1.30 och imorgon är det skola igen. Dags att sussa.

Snart 25

Jaha, då har ännu en skolvecka gått. Det går fort, för fort. Det här året kommer vara över i ett naffs. Jag har i alla fall bestämt mig för att lägga mindre tid på skolan och mer tid på att leva. Har insett att jag ju faktiskt är här för att uppleva saker och då kan man inte bli för seriös med pluggandet. Känns skönt, tar det lite mer med ro nu. Känns inte värt att plugga stenhårt heller, för mycket av undervisningen är korvstoppning och de vill att vi ska lära oss sånt som jag aldrig kommer ha användning för och minnas max fram till jul. Onödigt. Fick tillbaka ett prov igår. Verkligen ett sätta-dit prov. Läraren hade tvistat lite på orden i frågorna, så fast det var ett sant påstående (sant och falskt frågor, 50 % chans att lyckas, haha) så stämde det inte. Omöjligt för mig att förstå, inte ens de som kan språket tyckte det var ok. Men det nöjet kan jag unna honom, den självgoda proffessorn. Han är verkligen självgod, undervisar endast på sin egen bok och vägrar svar på frågor som går utanför det. Trist.

Idag har jag shoppat lite. Köpte lite födelsedagspresenter. Det finns massa bra affärer här. Second-hand utbudet är enormt. Det är bara 5 kvarter till en super gata med bra fik, barer, mataffär och sånt. Och bara 10 kvarter till en stor shoppinggata. Tycker om att kunna ta mig överallt till fots elelr på cykeln. Cyklar ner till downtown på 10-15 min, och lika till universitetet. Det är så härligt att promenera runt här också. Arkitekturen är så spännande, inget hus är det andra likt. Inga radhusområden och gråa färger inte. Konstiga vinklar och tillbyggnader, olika starka färger och former.

Ska göra ig iordning för kvällen. Vi ska till en restaurang här i närheten och fira min födelsdag lite. Vi har spanat in den restaurangen sen första dagen, ser så väldigt mysig ut. Hoppas det är lika gott som mysigt, jag är vrålhungrig....

Äntligen hemma

Åh så trött jag är. Idag var en såå lång dag. Kanske beror på att jag knappt sov inatt, kunde bara inte somna. Vände och vred på mig i timmar och hade alla möjliga spöken i huvudet. Så klart fick jag hemlängtan också. Slogs av hur länge det är tills jag får träffa alla de jag tycker om. Märklig känsla.

Och idag har jag varit på universitetet i 14 timmar. Suck. Har tyvärr inte varit så effektiv med plggandet dock. Slutet av dagen spenderade jag i ett rum på 1x1 meter. I för sig med en vodka apelsinjuice. "VA?" tänker ni nu. Haha, har varit med i ett experiment som handlade om akoholvanor och kvinnors sexvanor. Fick svara på en massa frågor, dricka en drink och läsa en "erotisk" berättelse. Helt ok för 60 $.

Sugen på att hitta på nåt äventyr snart, nån liten helgtripp eller så. Finns så mycket att se häromkring. Mitt första projekt får nog bli San Juan Islands, några öar norr om Seattle, i yttersärgården. Ska vara otroligt vackert, massa udda fågelarter och späckhuggare är andra lockbeten. Får ta nån helg snart, måste chilla med pluggandet lite. Fast nästa helg ska jag fira min födelsedag! Eventuellt blir det fest helgen efter, för Mark som jag bor med fyller 25 i slutet av oktober. Blir kanske en kombinerad 50-års/inflyttningsfest. Som jag sagt innan, ni är alla bjudna. Jag väntar mig bra uppslutning.

Jag är lat!!!

Attans, har suttit i 4 timmar nu, utan att komma igång med pluggandet. Samma sak var det igår, har inte fått en sida läst på hela helgen. Kommer inte igång. Vet inte vad det beror på, att jag varit bakis och risig båda dagarna eller att jag är för omotiverad.

Första skolveckan är i alla fall avklarad. Vilka intensiva dagar, jag var helt slut på fredagen. Det är så annorlunda när man har 3 kurser som löper parallellt och inte som hemma då man klarar av en kurs i taget. Så mkt att hålla i huvudet samtidigt. Känns som att min hjärna bara klarar av en viss mängd information, sen tar det stopp. Det har varit stopp de senaste 2 dagarna, totalstopp. Undervisningen är väldigt annorlunda än den i Sverige, lite mer gymnasielik på nåt sätt. Föreläsningar som exakt följer kapitlet i boken och ständiga läxor. Korvstoppning och noll ifrågasättande. So far...

Älskar kafékulturen här. Det finns en coffee shop i varje gathörn. Det är ständigt fullt av folk, de flesta ensamma, med en dator eller en bok. Alla sitter på caféerna och jobbar/pluggar. Det är supermysigt och faktiskt en miljö som gör mitt pluggande effektivt. Ska nog dra mig ner till Fuel snart, vårt närmsta fik, så jag får lite läst. Mysig stämning, bra musik och gott kaffe.

Har lagt upp några bilder här på sidan. Det var så meckigt så jag la inte upp alla, och de kom helt i oordning. Några är från igår. Var på en helt galen fest på The Spaceship, ett gigantiskt kollektiv med 10 galna amerikaner. Ane och Andreas, som jag bor med, känner en av killarna som bor där. Han var i Oslo och pluggade arkitektur våras. Festen kändes som en äkta amerikansk hemmafest. De hade köpt en stor öltunna som stod mitt i köket och det var minst 150 personer som kom och gick. En helt annan stämning än andra fester jag varit på! Någon kom med donuts och nån annan hade bakat en chokladkaka som inte bara innehöll choklad. Och vad är bättre än ett fullproppat vardagsrum med livsnjutare som dansar loss!
I fredags var vi ett gäng som var ute och åt. Hittade ett superbra ställe som har enorma bönburritos för 7$. Sigrid, där ska vi hänga när du kommer! Har tänkt att om jag äter där 2 ggr i veckan så klarar jag mig på mackor resten av tiden, så stora är de. Efter middagen gick vi vidare och jag och en dansk kille (inte han jag bor med) smet in en sväng på en riktigt uderground hiphop klubb. Var roligt att se, vi dansade loss och mötte sen upp de andra på en annan club. Alla ställen stänger 2 vilket alltid känns för tidigt. Vi har avslutat de flesta kvällarna med öl från QFC (öppet 24 h om dygnet) i vårt vardagsrum. I morse låg det utspilld mat över hela heltäckningsmattan, som visst var min. Nån som kan tipsa om hur man rengör en lånhårig heltäckningsmatta?

Nej, dags att ta sig i kragen. Tjingeling!

Första skoldagen

Har varit på mina 2 första lektioner idag. Den ena var i statistik och den andra i socialpsykologi. Dom verkar inte allt för svåra, men håller ett högt tempo. I en kurs ska vi tex läsa 100 sidor till på fredag och då ha ett testas på dom. Och det är bara 1 av 3 kurser, pust! Trots allt gillar jag det, att behöva vara fokuserad och effektiv. Lite skillnad från hemma bara!
Det funkar med engelskan på föreläsningarna, förutom på socialpsykologin där han pratar så fort att han nästan snubblar på orden. Jag är mer stressad över att behöva skriva och diskutera på engelska men det släpper nog.

Det var världens drag på campus idag, första dagen på det här läsåret. Olika stånd och happenings överallt. Hittade fram till skidklubbens stånd, men de verkar mest hålla till på ett av de sämre bergen, så jag kanske skippar dom och ger mig ut på egen hand.
Det var en enorm lyckokänsla att gå runt där i solen bland all studenter, medans hög musik spelades över hela området. Hade lust att släppa loss och dansa runt men behärskade mig.

Jösses vad böckerna är dyra här! Idag köpte jag en för 140$ och här om dagen en BEGAGNAD för 120$. Rena rama stölden. I fortsättningen beställer jag på amazon, i god tid...

Blir ett kort inlägg, måste sova. Sov riktigt dåligt igår, frös och var lite nervös inför skolstarten. Idag har jag köpt ett riktigt täcke så förhoppningsvis sover jag som Skalman.

Bonne nuit!

Utmattad och ont i fingrarna

Halloj,
Vet inte om jag riktigt gillar det här med blogg. Verkar lite krångligt tycker jag, svårt att ge respons på det jag skriver. Det ska vara superenkelt att lämna inlägg tycker jag, sånt tjafs med lösenord orkar ingen med. Hatar all jäkla lösen man ska hålla reda på!

Har haft en bra dag idag. Satt hemma på förmiddagen och skypade. Vi hade planerat en tur till Ikea för att köpa lite täcken m.m. (sover under en skabbig och tunn filt full med katthår för tillfället). Det visade sig att det tog 2 timmar med buss att ta sig dit. Med bil sägs det ta max 20 min, på vissa punkter brister stans kollektivtrafik. Så vi la ner den idéen och gick och lunchade på Broadway (finns en i varje stad?) istället. Har hittat massa bra affärer idag!! Så snart jag hämtat mig efter mitt dator-inköp ska jag ut och shoppa. Svårt det här att få hela CSN i en klumpsumma, pengarna försvinner fort.

På eftemiddagen var jag på universitetets gym. Oh Boy säger jag bara. Frescatihallen, släng dig i väggen. Har får alla studenter ett eget skåp och ny handduk varje dag. Och träning är GRATIS!! Det ni! Eller, nåväl, gymträningen är gratis, sen betalar man ca 40-50 $ för kurser som yoga eller dans. Alltså ca 300 kr för yoga 2 ggr i veckan hela terminen. Man får dock komma ihåg att de amerikanska studenterna betalar enorma summor för att läsa vid universitetet, så det kanske inte är så konstit ändå. Känner mig lyckligt lottad som får uppleva det här helt gratis! Klättrade på deras klättervägg idag. Det är helt underbart skoj, jag är såld. Ska gå med i klätterklubben och hitta mig en partner att klättra med.

I morgon börjar undervisningen. Lite pirrigt. Ska bli kul att komma igång, känner att jag gått och väntat på det. Får lite ångest av att alla studenter i Sverige började för en månad sen, medan jag bara går runt och driver. Campus är enormt och väldigt vackert. Tror det blir en stimulerande miljö att vistas i. Ska försöka ta lite foton snart så ni förstår vad jag menar.

Ska försöka sova nu, vill vara utvilad i morgon. Skola hela dagen och sen klättring!
Godnatt allihopa, har faktiskt en gnutta hemlängtan ikväll!

HUSET ÄR INVIGT

Yes, då var det klart! Äntligen är vi klara med husletande, möbelsamling och flytt. Har slitit som ett djur de senaste dagarna., men det var det värt. Nu sitter jag i vårat underbara kök och försöker njuta av tillvaron, trots enorm trötthet och bakfylla.

Tror jag kommer trivas jättbra här. Huset är supermysigt och de jag bor med verkar schyssta. Alla 3 är arkitekturstudenter, 2 från Norge och 1 från Danmark. Lite synd att vi bara är Skandinavier, hade velat prata mer engelska hemma, men det här var klart bästa boendealternativet. Får se till att skaffa mig många amerikanska vänner istället!

Det är helt galet vilket flyt man kan ha. Könns som att saker alltid löser sig så bra när man åker iväg så här. Bara man har lite is i magenoch är ihärdig så hittar man alltid det man söker efter, det ultimata. Får alltid en känsla av att jag har sån tur när det är såna här grejer på gång. Här är några exempel så att ni förstår vad jag menar: Andra dagen här så bara stöter jag på världens snällaste kille. Frågade honom om vägen och så börjde vi prata. Var egentligen på väg för att titta på en cykel som jag hade tänkt köpa, men så fick jag en av honom istället. Den bara stod och drällde på hans bakgård, så jag får ha den hela året. Så den dagen fick jag både en kompis och en cykel. Och sen så hittar vi det här underbara huset. Efter ihärdigt letande och många ratade råtthål så dök den här pärlan upp, genom någon som kände någon... Och så det galnaste av allt: Vi har lyckats möblera ett helt hus, GRATIS. Med hjälp av en smått tokig amerikanska och hennes man har vi åkt runt till folk och plockat upp sånt som de velat kasta. Denna fantastiska kvinna har alltså letat upp alla dessa grejjer på internet, kontaktat alla ägarna och samordnat och nu kört runt oss 4 dagar i sträck för att hämta upp allt. Helt otroligt! Men hon är av ett eget slag. Varje dag har inletts med varsin kopia av dagens schema och en karta. Och i fredags hjälpte hon mig att teckna el-abonnemang, fixa med vatten, värme, sophämtning med mera. Och det sista i dagens tur-uppräkning måste nog bli internetkillen som bara stod och väntade på vår veranda idag när vi kom hem med sista flyttlasset. Vi var alla väldigt sugna på att få igång internet i huset, men hade hört att det kan ta ett bra tag innan det går igång. Så bara stod killen här, hade fått fel adress och var egentligen på väg till nån annan. Men han fixade allt åt oss på några minuter. Vi slöt ett avtal, skrev på några papper och så klättrade han upp i en elstolpe och justerade några grejer. Så enkelt var det!

Nu ska jag bara göra det lite mysigt i mitt rum, eller snarare min studio, ska nämligen sova i ett litet hus i trägården. Blir nog mysigt när jag bott in det lite, men för tillfället är det ett spindelnästa. Hade ihjäl över 20 spindlar igår! Valde det rummet för att vi bestämde att det skulle vara billigare, de andra är här på nåt stipendium och får massa mer pengar varje månad. Tror jag ska börja med att bära ut en av våra 5 soffor, det ger lite myskänsla. Sen ska jag möta upp med min nya amerikanska vän och se lite mer av stan.

Kram på er!

Första Bloggen

Jaha, då har jag äntligen lyckats skaffa mig en blogg. Var lite tveksam til det först, kändes inte som min grej riktigt. Men har insett att det är bästa sättet att dela med mig av mina upplevelser här i Seattle.

Har varit här en vecka nu. Som vanligt känns det som att jag varit här mycket längre än så, och samtidigt som att jag var hemma i Aspudden senast igår. Mycket har såklart hänt under den här veckan och det fortsätter att hända nya saker hela tiden. Ni får bara ta del av ett urval!

Kan ju börja med att berätta om kaoset som jag lyckades skapa på flygplatsen, 30 min innan flyget skulle gå. Hade med mig en hel avskedskommité: pappa och mina systrar Sigrid, Liv och Isabella. Det var ett jäkla liv på alla och svårt för mig att hålla reda på alla tankar, väskor och papper. Precis när jag skulle gå genom gaten så upptäckte jag att mitt pass var borta. Började lugnt och sansat ta tag i problemet, men det övergick snabbt i panik. Ett djungelvrål var nära, ni som upplevt djungelvrål på flygplatser med mig tidigare vet vad jag menar!!
Det visade sig till slut att jag lagt ifrån mig passet när jag skulle växla pengar, så det fanns i informaionsdisken. Men de dumskallarna hade inte ropat ut det i högtalarna, det gjorde de ju sist jag tappade passet! Kom till slut med flyget och resan gick bra, jag klarade mig över utan en droppe alkohol i blodet, jag är stolt.

Familjen jag har bott hos första veckan är super. De är snälla, trevliga och hjälpsamma. En överklassfamilj som har en lyxig strandvilla, konservativa ideer och är trogna kyrkobesökare. Med andra ord enupplevelse för mig och en värld som jag troligtvis inte kommer komma i kontakt med i övrigt. När jag precis kommit hit inleddes kvällen med bordsbön och en lång utläggning om kapitlismen och dess fördelar, vid middagen. Satt mest tyst och lyssnade, och log snällt. Kände dem ju inte. Men nu efter en vecka har vi haft många intensiva diskussioner vid middagsbordet om både det ena och det andra. Glad att jag fått bo där, men nu ska det bli skänt att få sitt eget.

Flyttar in idag. I världens sötaste hus. Det är gigantiskt och helt omöblerat så i eftermiddag ska vi köra runt med en van och samla skräp. Det här är verkligen rätt ställe för det, allt i möbelväg cirkulerar och återanvänds. Folk ställer ut sånt som de inte vill ha på gatan, så kommer någon annan och tar det. Det är yard sales i var och varannan trädgård på helgerna. Och craigslist, underbara craigslist, där finns ta mig tusan allt.
Så i natt blir första natten i huset, spännande! Förhoppningsvis har jag lyckats hitta en säng eller åtminstone en madrass till kvällen men i värsta fall sover jag på golvet. Mjukt blir det hur som helst, med tanke på deras förkärlek för heltäckningsmattor här.

Ja, nu får det räcka för idag. Nån ska väl orka läsa vad jag skriver också. Ska iväg och kolla på dator nu. Hade tänkt köpa en idag men insåg just att jag är luspank för tillfället. Mina tillgångar existerar inte, de är alla ute i etern och snurrar runt. Gjort överföringar och eftersom det är natt hos er händer inget på ett tag, typiskt! Hoppas att slantarna i alla fall räcker til en kaffe på Starbucks, det får bli nästa stopp.